 >>
Tyska kurser | Reseberättelse
Leva i Wien
"Ich heiße Fredrik!". Det var ungefär så
mycket jag kunde säga på tyska efter att jag avslutat
mina gymnasiestudier. Jag hade under hela min gymnasietid velat
ta tag i mitt tyskatalande men fann det väldigt svårt
att hitta motivation och rätt nivå på undervisningen.
Jag bestämde mig därför efter gymnasiet för
att ta tag i min tyska på bästa möjliga sätt.
Jag vände mig till Arbetsförmedlingen utland i min stad
och frågade dem vad alternativen var.
Jag visste att jag inte ville resa till Tyskland utan hellre längre
ner i Europa, någonstans i närheten av Alperna. Tidigare
visste jag ingenting om Österrike och Wien men jag hade alltid
hört väldigt goda saker om staden. Genom en svensk förmedling
blev jag rekommenderad den tyska språkskolan ActiLinguas tyskakurser
och när jag tittade igenom skolans material fann jag deras
erbjudadande mycket lockande. Möjlighet till egen lägenhet,
lagom stora klasser med tillräckligt många lektioner
per vecka.
I slutet av Januari 2001 flög jag ner till Wien utan att veta
särskillt mycket av vad staden hade att erbjuda. Mina tyskakunskaper
var ytterst bristfälliga men trots allt lyckades jag ta mig
in till centrum och hitta min lägenhet.
Mina första dagar i Wien tillbringade jag till fots, promenerande
genom staden för att se alla sevärdheter. För varje
dag lärde jag mig att hitta bättre och bättre och
samtidigt började jag förstå att Wien inte var vilken
stad som helst. Överallt finns hus med otroliga fasader. Magnifika
byggnader och gröna parker som gör staden tusen gånger
mysigare. Min lägenhet, som jag senare kom att dela med två
andra elever på skolan, hade en mycket bra placering i ett
av Wiens centrala distrikt med massvis av affärer och uteställen.
När skolan började träffade jag snabbt andra elever
från hela världen som jag snart lärde känna.
Tillsammans njöt vi av stadens alla trevliga caféer
och nöjen. Under hela min vistelse i Wien gick jag på
många opera- och balettföreställningar i Staatsoper.
Senare kom dock operabesöken att övergå mer och
mer till besök på barer och nattklubbar.
Efter några veckors undervisning i skolan började min
tyska sakta ta form. Rätt snabbt lär man sig att höra
skillnad på perfekt och presens. Man lär sig först
vardagsfraser och sedan bygger man på tills man kan föra
ett samtal. I skolan bedömer lärarna om din tyska är
tillräckligt bra för att flyttas upp till nästa nivå.
Du undervisas av olika lärare med sina egna specialiteter som
på så sätt hjälper dig att träna på
tyskan på olika sätt. Somliga lägger större
tyngd på talet medan andra menar att grammatiken är viktigast.
För mig blev det en perfekt blandning eftersom jag saknade
bägge.
Känslan av att efter någon månad i skolan kunna
ge sig ut i Wien, nuförtiden min favoritstad i Europa, och
kommunicera med stadsbefolkningen på deras eget språk
är oslagbar.
Efter att jag nu tillbringat mer än fyra månader i Wien
är jag fortfarande lycklig att få bo i en stad som denna.
När man varit här nere en längre period börjar
man lära sig alla dom där små sakerna som gör
det både trevligare och lättare att bo i Wien. Bada på
Donauinsel, lördagshandla på Naschmarkt, dricka vin på
Heuriger, kaffe på Café Hawelka, ligga och sola i Burggarten
osv. Listan skulle kunna göras lång över alla de
ställen jag varmt rekomenderar.
Om jag skulle få frågan vad jag gillar bäst skulle
jag svara stadens skönhet. Man tröttnar aldrig att gå
omkring på stadens gator och bara titta på omgivningen.
Jag skulle också säga kaffet. Jag älskar kaffe och
att sitta på café tillsammans med vänner och prata
om allt mellan himmel och jord. Slutligen skulle jag säga säkerheten.
Inte en gång under mina fyra månader har jag känt
mig osäker någonstans i Wien. Staden har ett rykte kring
sig att vara nästan befriad från kriminalitet och det
verkar faktiskt stämma.
Min enda tips till den som bestämt sig för att komma till
Wien och studera är att ta med sig gott om tålamod. Skillnaden
mellan att läsa tyska i Sverige och att verkligen befinna sig
i ett tysktalande land är ganska stor. Det kan tyckas svårt
i början men det är så roligt och belönande
i slutet när flytet kommer.
Fredrik HALLGREN
|
Home
Kontakt
Sitemap
